Klockan 13.00 den 5 juli kan du lyssna till debatten i S:t Clemens kyrkoruin i Visby. Du som inte kan följa samtalet på plats, kan läsa mer här istället.
Kraftvärmeverk – en tillståndshantering i snigelfart
Lunds Energikoncernen har idag ett värmeunderlag på 50 000 hushåll som till allt för liten del utnyttjas för kraftvärmeproduktion d.v.s. kombinerad el och värmeproduktion. Vi har byggt ihop våra fjärrvärmenät i Lomma, Lund och Eslöv i syfte att kunna etablera en ny produktionsanläggning för alla orterna gemensamt och för att kunna ta tillvara den spillvärme som finns tillgänglig dels vid Örtofta sockerbruk, landets enda sockerbruk, dels från ett antal lantbruksföretag. Spillvärmen kommer förutom från sockerprocessen från gårdsbaserade halm- och fliseldade pannor.
Skåne har en obalans i sin elförsörjning, elbehovet är större än elproduktionen. Något som förstärkts av att en betydande produktionsanläggning på riksdagens initiativ lades ner. I detta läge har vi valt att satsa på att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Produktionen baseras på halm och flis i linje med de intentioner om förnyelsebar produktion som flertalet av riksdagens partier står bakom.
Anläggningen ska ersätta ett antal äldre anläggningar som visserligen konverterats till förnyelsebara bränslen så långt möjligt vilket gör att vi har cirka 70 procent förnyelsebart idag, men som på sikt måste fasas ut p.g.a. sin ålder. Med det planerade kraftvärmeverket får vi över 90 procent förnyelsebar fjärrvärme samtidigt som vi bidrar till ökad elproduktion i Skåne. Anläggningen kommer att producera 600 GWh värme och 300 GWh el. Den ger även möjligeter att producera 90 GWh ånga till Sveriges enda sockerbruk, vilket i sig skulle innebära ytterligare en effektivisering av energianvändningen i Skåne.
Vad gäller miljön blir den globala besparingen 350 000 ton CO2 per år vilket motsvarar 6 procent av Skånes utsläpp. Det är en minskning som motsvarar vad 150 000 bilar släpper ut per år. Den totala investeringen för kraftvärmeverket är närmare 2 miljarder kronor. (Arbete för cirka 200 byggnadsarbetare i två års tid)
Skulle varit igång hösten 2010
I höst skulle anläggningen ha varit klar. Tillståndsprocesserna har lärt oss åtskilligt om förutsättningarna för att etablera en anläggning. Vi står idag med en godkänd detaljplan som godkänts av Eslövs Kommun, Länsstyrelsen i Skåne och Regeringen. Samtidigt har vi fått starta om miljöprövningen i Miljödomstolen. Denna instans godkände anläggningen vid förra miljöprövningen som sedan överklagades till Miljööverdomstolen som, till följd av att man ansåg att allt för få olika lokaliseringsalternativ utretts, avslog ansökan. Vi gick vidare till HD, men efter att ha konststaterat att tiden för en eventuell prövning i HD, med efterföljande möjliga utslag, gjorde det enklare att söka ny miljöprövning.
Problemet i tillståndsprocessen har inte varit de omkringboendes demokratiska rätt att överklaga och ifrågasätta anläggningen utan de dröjsmål som uppstått i olika myndigheters och domstolars handläggning av frågan. Vi har funnit att investeringens omfattning och de ekonomiska förutsättningarna vid en utdragen handläggning på inget sätt, rent ekonomiskt, står i proportion till vad förstärkningar av handläggarresurserna skulle kosta. De uteblivna miljövinsterna inte att förglömma. Endast om vi i energibranschen investerar kommer de högt satta miljömålen för Sverige att kunna uppnås.
För kunderna - 50 000 hushåll - innebär ett års försening att vi tvingas behålla en produktionsanläggning som gör att produktionen kostar cirka 100 miljoner mer än med kraftvärmeverket. Vi kan även notera att de kraftiga förändringarna i konjunkturerna under de senaste åren satt sökarljuset på ännu en fråga. Möjligheterna att kunna investera när investeringar är som viktigast med tanke på konjunkturläget innebär både möjligheter att få fram jobb när de behövs både i form av byggjobb och i form av tillverkning och konsultverksamhet.
Lokaliseringsfrågan har också lyft frågan om förutsättningarna för att kunna redovisa ett stort antal alternativa lokaliseringar i tillväxtområden med knappa resurser på disponibel mark där naturhänsyn, kulturhänsyn, hänsyn till kommunernas planer och hänsyn till fysiska och ekonomiska förutsättningar för att etablera en specifik typ av anläggning ska vägas in.