Ett kraftvärmeverk är en anläggning som producerar både värme och kraft – det vill säga fjärrvärme och el. Om man eldar biobränslen (t.ex. halm eller träflis), så kallar man det för ett biokraftvärmeverk. När biobränslet eldas så värmer det upp vatten som förvandlas till vattenånga. Ångan leds sedan in i en turbin som alstrar el och restvärmen i ångan tas tillvara till fjärrvärmenätet. Tack vare att restvärmen tas till vara blir ett kraftvärmeverk väldigt effektivt, med en verkningsgrad på cirka 92 procent. Det innebär att 92 procent av all energi som finns i bränslet verkligen kommer till användning.
Till skillnad från fossila bränslen, som är en ändlig resurs, bygger biobränslen på naturens eviga kretslopp som pågår året runt, i generation efter generation. Halm, d.v.s restprodukter från sädesväxter, är ett utmärkt exempel. Under sommarperioden växer stråsäd och andra grödor på åkrarna. Växterna tar upp lika mycket koldioxid från atmosfären under sin livstid, som de avger vid förbränning. Eldar man med biobränslen innebär det att man totalt sett inte tillför någon koldioxid till atmosfären, eftersom att nästa sommars grödor tar upp lika mycket koldioxid som föregående skörd släppte ut när den eldades upp. Man säger därför att biobränslen är koldioxidneutrala. Koldioxidneutrala bränslen ger ingen ökad växthuseffekt, utan bidrar till ett klimat i balans.